UD TOWN

Vi var nere en sväng på UD Town idag, det är jätte fint och sådär men jag kan inte hjälpa att tycka att stället är lite "onödigt" missförstå mig rätt men hur ofta går medel Thai till en Lee butik och handlar ett par jeans för 2000 baht när det ligger en maknad precis bredvid som säljer jeans för 200 baht? Okej jag vet att mycket handlar om status i Thailand, att man ska dricka Johnyy Red och Johnny Black och att man ska ha en ny fin bil och gärna strö ut pengar för att visa att man har dom, men för mig när jag går där nere så känns det bara som en nybyggd spökstad med fin belysning och fönstershoppare. Lite tråkigt. Kan tänka mig att direktörerna när dom hade möten med sina investerare byggde upp lite av ett drömslott och förespråkade miljon affärer, jag tippar på att det aldrig kommer hända. Jag tror att dom enda som kommer att riktigt tjäna på sin investering är Shabushi som har drygt 2 timmars väntetid till sina buffeér Mc Donalds kan nog dra in en liten hacka också. UD Town är trött fast den knappt har öppnat. Nog med kritik.
Imorgon bär det av till byarna och malam sing jag längtar så jag spricker. Finns nog ingen plats på jorden som jag känner mig så harmonisk som i byarna. Träffa alla underbara vänner och lilla familjen. Pompi är så himla glad där ute också. Vi trivs som 3 små fiskar och snart ska vi flytta ut dit. Inte under den här vinter halvan men nästa iaf.
Adieu!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0